Den nya sortens hästhage är ett slags all inclusive för hästar. Här finns rullningsyta, kraftfoderstation, höautomat och ligghall: allt en häst kan önska. Naturligtvis är hästen uppkopplad, inte till Facebook än, men väl till en gps och transponder som visar vanor och avgör foderintag.
– Det här kan vara en revolution för hästnäringen, men vi ska bevisa det först, säger Marianne Lilja Wittbom, vd Flyinge AB.
Det tar ungefär en vecka för nya hästar att lära sig hur det går till att äta här. Djuren ställer sig på kö och släpps in en och en genom vikdörrar. En foderlucka fälls ner och stängs igen när hästen fått sin tilldelning. Ättiden regleras av en transponder som hästen bär runt halsen. Foderstationen är kameraövervakad och egentligen är det bara hästägarens eller forskarens fantasi som sätter gränsen för vilka parametrar som ska övervakas. Som tillval finns stegräknare och lägessensorer som informerar en dator om hästen står, ligger eller hur den håller huvudet.
Hästen ska hålla sig i rörelse, det är en huvudtanke bakom det nya systemet. Därför finns vattenhon i en annan del av hagen än foderstationen och mindre staketlabyrinter uppmuntrar också till rörelse. Utevistelsen är bra för hästens luftvägar, matsmältning och det psykiska välbefinnandet.
Grupphästhållning är också ekonomiskt fördelaktigt, i varje fall när hagen med dränerade ytor är på plats. Lösdrift har tidigare haft nackdelen att det blir lerigt.
– Dränering är nödvändigt, annars skulle det bli söndertrampat, säger Hanna Sassner, forskningsansvarig på Flyinge.
Hästarna går fritt i hagen.
–  Det är onaturligt för hästen med box. De är flockdjur med välutvecklat socialt beteende. De är gräsätare och äter dygnet runt, länge och stora kvantiteter.
Boxar är ”stenålder” tycker Thorsten Hinrichs, grundare av HIT Active Stable, som ligger bakom konceptet.
I Tyskland används det redan på över 400 hästgårdar.
Potentialen i Sverige är stor med runt 56 000 hästgårdar och cirka 360 000 hästar. Landets 460 ridskolor skulle också kunna ha nytta av systemet.
– Det ger mer tid för utbildning och träning, säger Kees de Jong, AO hästnäringens riksanläggningar.
Flyinges anläggning för 25 hästar kostade 3 miljoner kronor, och det är långt billigare än ett stall för lika många hästar.
Istället för stall finns en ligghall med gummigolv.
– Hästar har inga problem med kyla så länge de har foder, men de behöver skydd för väder och vind, säger Hanna Sassner.
Tidsvinsten är en fördel. Vid Flyinges anläggning tar det en och en halv timme om dagen att mocka och utfordra. I ett traditionellt stall kräver samma arbete sjutton timmar.
Men hur får man hästar att gå på toaletten?
– Hästar kissar gärna i halm, de gillar inte när det stänker upp på benen, säger Hanna Sassner.
Genom att sprida ut gödsel lockas hästarna att lägga spillning. Med sådana knep kan ett toalettområde skapas.
Men det är nytt än så länge. Minst en häst har trotsat konceptet genom att släppa sin spillning precis utanför foderstationen. Det kan förstås bero på stressen från alla nyfikna invigningsgäster.