Det viktigaste vi ska tänka på i vår hantering med hästarna är säkerheten! En liten enkel grej som ALLA bör ha är: Säkerhetsstigbyglar!

Jag har hört så många berätta om hur de fastnat med foten i stigbyglarna och hästen har skenat iväg med dom. Det är INTE värt det! Skadorna kan bli enorma!

Nu bestämde jag mig för att uppdatera mina stigbyglar från lite säkra, till ännu mera säkra.

Dessa är påväg hem till mig:

Kwick out stigbyglarna är tänka till min dressyrsadel då dom är stilrena och ser ut som ett par "vanliga" stigbyglar, dock med den viktiga säkerheten.

Sen ett par Mountain Horse stigbyglar som är tänka till min hoppsadel. Dessa har gummi som lossnar vid belastning.

Vad har ni för stigbyglar?

Ett inlägg från Tidningen Hästsport!

Länk finns --> HÄR!

När jag var liten hästtjej fanns det inte på kartan att föräldrar gick i stallen och mockade. Red man så mockade man, så var det bara. Men det var då det. Idag anses det nästan lite hårt att kräva att barnen ska mocka.

En ny typ av hästsko är på väg att lanseras på marknaden. Det är företaget Shings som under tre år har arbetat fram "sportskon" för hästar, som ska ge hästägare större frihet att sätta på och ta av skon själv.
  
VD:n för Shings, Marina Nylund (som också är fysioterapeut), menar i intervjun med TV4 att skon endast ska användas de få timmarna som hästens rids och att hästen mår bäst av att vara utan skor de resternade timmarna på dygnet.

Här finner ni inlägget samt ett klipp från Tv4 --> HÄR!

Under senare år har forskare tittat på exakt hur mycket hästens betesintag begränsas. Det beror naturligtvis på vilken häst det gäller, vilken betesreducerare som används och hur betet ser ut – men i genomsnitt verkar hästarna äta runt 80 procent mindre när de har betesreduceraren på.
Vissa hästar får knappt i sig något gräs alls och andra lär sig att äta nästan lika bra som utan betesreducerare. Det bästa är att försöka följa varje häst en tid, för att bilda sig en uppfattning om hur det går.
  
Finns risk för skav
En av de första studier som gjordes var i Storbritannien av Tracey Hammond. Hon är positiv till betesreducerare, men tycker ändå att man ska tänka sig för. Det är viktigt att övervaka hästen noga den första tiden med betesreduceraren. Exempelvis finns det hästar som inte förstår att de kan dricka med den på och det finns en stor risk för skav, särskilt vid regn eller vid mycket dagg i gräset.
Tänk också på att hästen inte kan slicka på saltstenen när den har sin betesreducerare. Ha därför alltid en saltsten eller motsvarande tillgängligt för hästen i de perioder den får vara utan.
Hästarna i Tracey Hammonds studie vilade och vandrade mer, och betade kortare tid, när de hade betesreduceraren på sig – tvärtemot vad man befarade. De såg också att hästarna tog mindre än hälften så mycket gräs per tugga med betesreduceraren. 
  
Låt hästen vara utan ibland
Rekommendationen är att inte ha betesreduceraren på dygnet runt, både från forskare och tillverkare. Det är bland annat för att hästen får svårare att utföra vissa sociala beteenden, man vet ännu inte heller tillräckligt om hur den påverkar exempelvis tänderna. Ett alternativ kan vara att använda betesreducerare på natten och att ta hästen helt från betet på dagen.
Att bara ha betesreduceraren på en viss tid, och sedan låta hästen beta fritt, är inte särskilt effektivt. Inte heller att låta hästen gå helt utan betesreducerare, men bara vara på betet en viss tid. Det kan verka som en enkel och logisk bantningsmetod, men fungerar inte så bra i praktiken.
  
Ökar äthastigheten
Hästar som bara får tillgång till bete under några timmar kan öka sin äthastighet för att kompensera. I en studie fick en grupp ponnyer beta tre timmar utan betesreducerare och de lyckades under den tiden smälla i sig nästan två tredjedelar av vad de borde äta under hela dygnet.
I ett annat försök fick hästarna fri tillgång till bete antingen hela dygnet eller tre, sex respektive nio timmar per dygn. När de gick på bete dygnet runt åt de i genomsnitt 0,3 procent av sin kroppsvikt per timme. Men de som bara fick beta tre timmar, och nöja sig med hö övrig tid, fick i sig gräset mer än tre gånger så fort!
Hästar i andra studier har dubblat sin normala äthastighet under de fyra första timmarna på bete efter att ha hållits från betet i 15 timmar. Den sorgliga sanningen är alltså att bantningen kan vara dömd att misslyckas om hästen får beta fritt på ett frodigt bete, om än bara några timmar.

Med dessa bilder önskar jag er alla en mycket  GLAD PÅSK!

Första gången för kaninerna i hagen. Dom tyckte det va superroligt! Speciellt Tussan som fattade fort att man kunde hoppa omkring, gräva, äta gräs och granris. :) Orkidé va liite mesigare och stannade inne i boet ett tag innan hon vågade sig ut. I sommar ska vi bygga en sommar inhägnad, samt ha en hage som man kan flytta runt på gräsmattan.

Idag va inte Totto sugen på att bli hämtad i hagen. Han är sådan i perioder, lite trotsig! Eftersom bägge hästarna stod i den lilla utbyggda hagen så bestämde jag mig för att ta ut Mimmi därifrån och sedan stänga in Totto där så att det skulle vara lättare att få tag i honom. Han sprang runt mig flera varv, och när han saktade in jagade jag på honom lite för att han skulle tro att det va jag som bad honom springa istället för han själv.

Efter ett tag tog han sats och hoppar ÖVER staketet, in till den vanliga vinterhagen(!!?) Alså min häst hoppade nästan stillastående 130cm! EN TUNN ELTRÅD, EN ELTRÅD! Han hoppade och bara flög över med lätthet och spännst. Jag kunnde inget annat än att bli impad (hahahahahahah), samtidigt så tycker jag inte att det är kul att han hoppar över staketet. Han har gjort det ett par gånger förut, och det är inget beteende jag gillar!

Jag följde med in till den andra hagen och han började springa runt mig. Efter att han gått på en stor volt runt mig (som om jag longerar fast utan lina) ber jag honom att sakta av, och då kunde jag fånga honom. Nu eftersom jag inte gillar hans beteende så vill jag inte att han ska tro att jag ska rida och han ska få jobba bara för att jag fick tag på honom. Nej, jag vill inte att han ska VILJA bli infångad. Därför bestämde jag mig för att leda honom en bit, sedan släppa honom. Förhoppningsvis gör detta att han blir lättare att få tag på nästa gång.

Här hoppade tokhästen (bästa underlaget för hoppning :P ):

Forskare från Frankrike och Tunisien har fått intressanta resultat när de utfodrat avelsston med olika tidsintervall. De använde 100 arabston i åldrarna 4-21 år vid ett stuteri som ligger två mil från Tunis.

Stona delades i två grupper. Alla ston fick lika mycket hö men i den ena gruppen hade de tillgång till höet även i paddocken dagtid (6 timmar). De fick 5 kg i ett hönät på dagen och ytterligare 5 kg på natten. Den andra gruppen fick allt hö, 10 kg, på natten.

Bara två av de 50 ston som fick hö även i hagen hade onormala brunster medan 16 ston i den andra gruppen hade problem med det. 59 procent av stona som fick hö i hagen tog sig på första försöket, 32 procent av de andra stona. Totalt blev 81 procent av stona som fick hö i hagen dräktiga men bara 53 procent av de andra.

Enligt forskarna blev det även tydligt att stona som fick hö i hagen var i bättre kondition i slutet av studien jämfört med de andra stona, även om de fick lika mycket foder och det inte var någon skillnad mellan grupperna innan försöket påbörjades.

Forskarna skriver i sin slutsats att ”It is crucial to consider that regulating the timing of feeding may be more important than the amount of food provided per se”.

I studier på flera olika djurslag har man sett tydliga kopplingar mellan stress och minskad fruktsamhet vilket skulle kunna förklara en del av resultaten.

I förrgår lasttränade jag hästarna. Det va verkligen jätte kul!

Började med Mimmi. Jag gjorde iordning henne för lite ridning. Eftersom släpet satt på bilen så gick vi fram till det och jag tog ner lemmen och öppnade för att kika om Mimmi va sugen på att gå in. Och det va hon. ;) Hon gick gärna in och efter att vi backat ut så tog vi oss en ridtur.

Blev lite hoppning, men mest lite bus som sedan avrundades med trav i lång och låg form. Efter passet och efter att utrustningen plockats bort gick vi tillbaka till transporten. Hon fick gå in om hon ville och fick vara helt lös. Allt skedde på hennes villkor och hon verkade tycka livet i transporten va toppen! Hahaha.. När jag kände att vi va klara sa jag till Mimmi att vi skulle gå ut i hagen, och då blir hon jätte ledsen och besviken över att hon inte fick greja med transporten längre. Hahah.. Gullehäst! (Där det finns mat finns en glad Mimmi. Matvraket Mimmi uppskattar mat om man sägar så ;) )

Totto stod näst på tur. Även han fick gå in i transporten innan ridturen. Det gick fint även om jag fick fråga honom en extra gång om han kunde gå in i transporten, men efter min fråga knallade hela hästen in. :)

Sen tog vi oss ett dressyrpass, dock i hoppsadeln och med lättare sits. Vill få honom att runda sig ordentligt över ryggen, och vill då inte belasta honom med att sitta ner utan hellre stå i en lätt sits så att han får chansen att höja ryggen. Totto har fått bra mycket bättre kondis nu, dock behöver han stärkas. Bara att kämpa på. :)

Totto fick gå in i transporten även efter vårat pass. Han va lugn och verkade trygg, och även han verkade tycka det va liite tråkigt att lämna transporten sen när det va dags att gå ut i hagen. Lastning ÄR kul! :)