Jag hade migrän på kvällen så jag har sovit från 18-22. Inte så smart eftersom jag ska upp kl 5.
Men, trots migrän så är jag så glad! För idag har jag ridit på min häst!
Jaja, ridit och ridit. Jag har suttit på honom i skritt medans min sambo ledde honom. Men vilken känsla :) trots att han knappt kan kallas häst för att han inte är så hög så kändes han betydligt större! Superbra gick det :) Nu får jag längta tills lördag innan jag kan sitta på honom igen. Behöver hjälp av sambon och det är kolsvart när han slutat.

Imorgon ska jag ta mig tid att skriva klart min presentation! Sov gott, det ska jag försöka göra nu igen!!! /Nina


P.s Det är ingen demon på kortet men jag hade en så fruktansvärd min! Vinkeln är inte direkt snygg heller, men, jag sitter på min häst! :)

Alla bilder på bloggen är "KLICKBARA". Klicka gärna på dom för större format och bättre skärpa! :)

Igår hade jag besök av Lina och IngBritt(min arbetskamrat). Jag hade inte bokat någon tid med Lina utan det va hennes förslag att träffas, och hon va nyfiken på mina hästar. Jag och IngBritt pratar hästar varje dag på jobbet, och jag kan tänka mig att hon har förmedlat en del till Lina gällande Totto och Mimmi. ;)

Vi gick direkt till hästarna och pratade lite allmänt om dom och mig och våran relation. När vi pratat en stund lägger Lina fram hästarnas exakta personlighet, bättre än vad jag någonsin hade kunnat förklara! Jag har väldigt svårt att sätta fingret på  att kunna förklara hästarnas personligheter på bästa sätt. Jag brukar säga att Mimmi är som en öppen bok, det gäller bara att lyssna på henne så ger hon en hela boken. Totto dock är en bok som inte riktigt är skriven än. Jag har inte läst hans hela bok och jag känner att han ibland har den stängd för mig.

När jag förklarat om mina "böcker" för Lina säger hon att; -Jag förstår precis. Och anledningen varför du inte tycker att Tottos bok är öppen till dig är för att du inte tillåter den att öppnas. Hon trodde även att Totto va trött på att höra hur ducktig han va hela tiden och att jag måste be honom om lite svårare utmaningar som gör att han har chansen att både "skriva" och "öppna boken" för mig, alltså; Utvecklas!

Vi stod och pratade hela tiden utan stopp, verkligen som en röd lång tråd som aldrig tod slut. Det va SÅ intressant att lyssna på Lina och det märks att hon har hållt på med detta LÄNGE! Hon är den mest hästkunniga person jag träffat. Och hon träffade rätt på så många punkter på mig och mina hästar, och jag känner mig så lättad på något sätt. Hon förklarade saker som jag sökt så länge efter, men inte kunnat sätta fingret på!

Hon sa även att jag måste tillåta mig själv att tycka om Mimmi mer än vad jag gör (nu menar jag inte att jag inte tycker om Mimmi) och våga släppa in henne mer, UTAN att känna mig "otrogen" mot Totto. (Snacka om att kunna pricka rätt) Totto är min bäbis och Mimmi är min bästa kompis, så är det. Men även om man är "mamma" så ska man kunna "leka" med sina kompisar utan att känna att man känner att man sviker sitt barn, eller hur? För sanningen är att man inte alls sviker, man låter "barnet" själv utvecklas, och i Tottos fall kanske känna att han även måste visa framfötterna. Att Totto måste få känna saknad efter mig med, vilket är viktigt i alla slags förhållanden!

Efter ett långt samtal tycker InBritt att vi ska ta en promenad med Totto till kohagen. (Tror ni jag fick en klump av nervositet i magen då? ;) ) Det kändes rätt även om jag nervös, och jag va mer redo nu än någonsin tidigare! Jag hämtade Totto i repgrimma och vi började gå mot korna.

När vi gått en bit bad Lina mig att tillåta Totto att beta. Här skulle han stå tills han va helt lugn, efter ett tag vände vi hemmåt, för att sedan gå närmare kohagen igen och låta honom beta gräs längre fram och längre fram.

Vi gick altså fram och tillbaka hela tiden. Totto fick pausa och beta gräs på de bestämda punkter Lina visade.

Hon gav mig också lite mer konkreta tips på hur jag skulle leda honom och vad jag skulle ställa för några krav. Både tempo och vart han skulle ha sitt huvud. Han lyssnade kanon efter ett tag. Nu har väl jag aldrig direkt tyckt att han är jobbig att promenera med (i alla fall inte de senaste 3åren) men efter den här övningen känns det ännu trevligare!

Eftersom man bara ska ta ett steg i taget och även avsluta när det går bra, så gick vi sedan hem igen. Lite smartare och med lite mer kött på benen. Nu känns det inte så jobbigt att träna på att gå förbi kor längre! :)

Lina passade även på att visa hennes egenframtagna kombinations träns. Möjligheterna med tränset var oändliga! Man kan göra om det till nästan allt som finns i träns/grim/bettlöst varianter:

Här finner ni Linas hemsida! Kika in! :)

Text lånad av: Johanna

I nästan samtliga frågestunder får jag frågor där folk undrar om jag inte kan skriva ner mina favoritövningar eller övningar som är bra för hästen och så vidare. Så därför tänkte jag presentera mitt allra bästa ridövningstips idag. Något som alla elitryttare och alla andra ryttare tränar på hela tiden. Något som är otroligt viktigt för alla oss. För dig, för mig och för Roffe.

Mitt allra, allra bästa tips till er är – Basicövningar på marken. Inga hinder, ingenting bara du, din häst och en ridbana eller en skogsväg eller vad som helst. Sluta krånga till allt. Sluta leta efter övningar på internet med de svåra svängarna som du inte klarade på tävlingen. Vet du varför du inte klarar den svåra svängen? För att din häst inte är tillräckligt välriden på marken. DÄR har du svaret.