Idag åkte jag förbi Ica i Töreboda och skulle hämta ut ett paket. När jag hämtat paketet och åkt till Mariestad så fick jag sms om att jag hade två paket till att hämta. Tur i oturen, paket är ju alltid välkommet, så det va bara att ta en sväng förbi Ica på hemvägen med. ;)

Jag va även och hämtade nya skydd till Mimmi i Lyrestad för ett par dagar sedan. (Sa jag att jag fick panik över att inte köpa mer hästgrejer? :P )

När jag precis kommit innanför dörren hemma så knackar det på dörren. Det va brevbäraren som inte fick plats med ett paket i brevlådan så jag fick den i handen istället. 4paket på en dag, inte varje gång man tajmar in något sådant. Hehe..

Vad fanns i paketen då? Jo, allt ifrån nya träns till nya höpåsar. Jag ska ta kort på allt så ni får se. :)

Här får ni i alla fall ett smakprov, en hink som har haken att fästa med på vägg eller i transport, ett resårgrimmskaft med panikhake som jag ska ha i transporten, ett par billiga vantar och höpåsar av en större variant än Ikeapåsarna:

Höpåsarna har jag redan invigt. Dom va jätte bra att packa foder i, och jag slapp knöka och böka i med hö och halm som jag vanligvis får göra för att få ner alla kilon i Ikeapåsarna. Sen va de även smidiga då de hade knäppen att låsa hantagen i så att det håller ihop:

I lördags va Ellen och Erik här. Jag och Ellen hade bokat in en ridtur, det va ett tag sedan vi red ihop så det va verkligen på tiden tycker jag! :) Ellen red Totto och jag Mimmi. Ellen tyckte att Totto va väldigt stor (hela 156cm) hon är van vid sina islandshästar, och det blir ju lite skillnad. ;)

Vi red en runda som jag hittat för ett tag sedan på en liten stig, men även ut på en liten väg och grusvägen. Roligast va när vi skulle gå över ett dike. Ellen frågade hur Totto brukar göra över diken, om han bara klev eller hoppade över. Jag svarade att han brukade vara lugn och eventuellt bara hoppa med frambenen och sedan kliva med bakbenen. Jag och Mimmi studsade över och vi stannade så fort det gick för att kika på Ellen och Totto. Ellen tjöt till och Totto bjöd på ett JÄTTE hopp över diket. Hahahaha... Gud vad jag skrattade! :'D Typiskt att han gjorde så just den dagen. Hahaha.. Annars gick ridturen toppen! Vi red i alla gångarter och hästarna skötte sig kanon. 

Jag frågade Ellen lite senare om Totto krymte medans vi red. Och det hade han gjort sa hon. Hahaha... Tänk vad man vänjer sig fort! ;)

Igår red jag och Margarita ut. Hon på Mimmi och jag på Totto. Totto va lite stark stundtals och även lite tittig. Han har dom tendenserna tyvärr när man rider först då det blir lite FÖR roligt. Kom även på mitt under turen att jag tappat mitt spö på senaste uteritten (brukar hänga det på hornet på westernsadeln så jag märkte inte att jag tappat det förrän vi va hemma). Och precis när jag började tänka på det så hittar jag det! Jag stannar Totto som råkat t.o.m ställa sig på det. Hallå, vilken tur att jag kom på det precis då!? :)

Vi kom hem med nöjda hästar efter ännu en trevlig tur.

Mimmi va lagom svettig efter att ha fått vara turledare, stort ansvar det där ;)

Mina fina:

Då är det dags att fortsätta min presentation!

Jag avslutade sist när jag börjat gymnasiet. Då låg som sagt mitt hästliv lite på is. Red sporadiskt men inte mycket mer.

När jag sedan gick ut gymnasiet så började jag med hästar igen, efter lite hattande hit och dit som medryttare och "beridare" hos en hästhandlare så fick jag frågan om jag ville hjälpa en familj med deras travarsto som var lite för svårt för deras dotter.
Det tog mig ungefär 2 sekunder att inse att denna travaren aldrig varit riktigt inriden och dessutom var väldigt känslig och stressad.

Jag började om från början med denna märr som inte såg mycket ut för världen!
 

Jag kämpade och slet med henne och vi hittade varann så otroligt bra. Vi blev som ett, återigen hade jag hittat en sådan häst där allt klickar. Så hon blev kvar och vi arbetade oss fram och till slut var hon en riktigt trevlig ridhäst!

     

Men på grund av att jag och min sambo gick isär så var jag tvungen att låna ut henne ett tag och det var mitt livs sämsta beslut. Tre månader senare fick jag hem en mager, otroligt stressad häst som bara reste sig hela tiden!
   

Då beslutade jag att återigen börja om men inte helt från 0 denna gång utan byta inriktning för att bryta dåliga mönster. Jag började rida utan krav alls, i grimma och sedan med träns, bett, western inspirerat. Detta hjälpte och den lilla märren "hittade hem" igen.

         

Men så började skador tilla in.. Kotledsinflammation, problem med Si led, islagen höft.. Det blev inte mycket ridet, vi kom som längst halvvägs tillbaka till det hon var!
 

Jag var säker på att jag ville ha en ridhäst så då tog jag beslutet att den lilla märren skulle få flytta och bli sällskapshäst. Något jag än idag ångrar. Jag känner att jag borde haft henne kvar, gett henne den trygghet och kärlek hon behöver. Men hon har det bra, och det är jag glad för.
Men jag insåg efter att ha provat lite andra hästar att nej, det var ju henne jag ville ha. Ingen annan klickade med mig. I flera år sedan dess har jag hattigt ridit lite olika hästar till och från. Ibland långa uppehåll.

Men till slut blev saknaden av häst för stor. Det var då jag beslöt att jag skulle åka och kika på några fina skäckar.... Presentationen om Zäta kommer :)

Jag vill tillägga att jag ridit så himla många hästar att inte ens en bråkdel har kommit med här. Men jag har tagit med de som påverkat mig. 



/Nina