Alla bilder på bloggen är "KLICKBARA". Klicka gärna på dom för större format och bättre skärpa! :)

Igår hade jag besök av Lina och IngBritt(min arbetskamrat). Jag hade inte bokat någon tid med Lina utan det va hennes förslag att träffas, och hon va nyfiken på mina hästar. Jag och IngBritt pratar hästar varje dag på jobbet, och jag kan tänka mig att hon har förmedlat en del till Lina gällande Totto och Mimmi. ;)

Vi gick direkt till hästarna och pratade lite allmänt om dom och mig och våran relation. När vi pratat en stund lägger Lina fram hästarnas exakta personlighet, bättre än vad jag någonsin hade kunnat förklara! Jag har väldigt svårt att sätta fingret på  att kunna förklara hästarnas personligheter på bästa sätt. Jag brukar säga att Mimmi är som en öppen bok, det gäller bara att lyssna på henne så ger hon en hela boken. Totto dock är en bok som inte riktigt är skriven än. Jag har inte läst hans hela bok och jag känner att han ibland har den stängd för mig.

När jag förklarat om mina "böcker" för Lina säger hon att; -Jag förstår precis. Och anledningen varför du inte tycker att Tottos bok är öppen till dig är för att du inte tillåter den att öppnas. Hon trodde även att Totto va trött på att höra hur ducktig han va hela tiden och att jag måste be honom om lite svårare utmaningar som gör att han har chansen att både "skriva" och "öppna boken" för mig, alltså; Utvecklas!

Vi stod och pratade hela tiden utan stopp, verkligen som en röd lång tråd som aldrig tod slut. Det va SÅ intressant att lyssna på Lina och det märks att hon har hållt på med detta LÄNGE! Hon är den mest hästkunniga person jag träffat. Och hon träffade rätt på så många punkter på mig och mina hästar, och jag känner mig så lättad på något sätt. Hon förklarade saker som jag sökt så länge efter, men inte kunnat sätta fingret på!

Hon sa även att jag måste tillåta mig själv att tycka om Mimmi mer än vad jag gör (nu menar jag inte att jag inte tycker om Mimmi) och våga släppa in henne mer, UTAN att känna mig "otrogen" mot Totto. (Snacka om att kunna pricka rätt) Totto är min bäbis och Mimmi är min bästa kompis, så är det. Men även om man är "mamma" så ska man kunna "leka" med sina kompisar utan att känna att man känner att man sviker sitt barn, eller hur? För sanningen är att man inte alls sviker, man låter "barnet" själv utvecklas, och i Tottos fall kanske känna att han även måste visa framfötterna. Att Totto måste få känna saknad efter mig med, vilket är viktigt i alla slags förhållanden!

Efter ett långt samtal tycker InBritt att vi ska ta en promenad med Totto till kohagen. (Tror ni jag fick en klump av nervositet i magen då? ;) ) Det kändes rätt även om jag nervös, och jag va mer redo nu än någonsin tidigare! Jag hämtade Totto i repgrimma och vi började gå mot korna.

När vi gått en bit bad Lina mig att tillåta Totto att beta. Här skulle han stå tills han va helt lugn, efter ett tag vände vi hemmåt, för att sedan gå närmare kohagen igen och låta honom beta gräs längre fram och längre fram.

Vi gick altså fram och tillbaka hela tiden. Totto fick pausa och beta gräs på de bestämda punkter Lina visade.

Hon gav mig också lite mer konkreta tips på hur jag skulle leda honom och vad jag skulle ställa för några krav. Både tempo och vart han skulle ha sitt huvud. Han lyssnade kanon efter ett tag. Nu har väl jag aldrig direkt tyckt att han är jobbig att promenera med (i alla fall inte de senaste 3åren) men efter den här övningen känns det ännu trevligare!

Eftersom man bara ska ta ett steg i taget och även avsluta när det går bra, så gick vi sedan hem igen. Lite smartare och med lite mer kött på benen. Nu känns det inte så jobbigt att träna på att gå förbi kor längre! :)

Lina passade även på att visa hennes egenframtagna kombinations träns. Möjligheterna med tränset var oändliga! Man kan göra om det till nästan allt som finns i träns/grim/bettlöst varianter:

Här finner ni Linas hemsida! Kika in! :)

Text lånad av: Johanna

I nästan samtliga frågestunder får jag frågor där folk undrar om jag inte kan skriva ner mina favoritövningar eller övningar som är bra för hästen och så vidare. Så därför tänkte jag presentera mitt allra bästa ridövningstips idag. Något som alla elitryttare och alla andra ryttare tränar på hela tiden. Något som är otroligt viktigt för alla oss. För dig, för mig och för Roffe.

Mitt allra, allra bästa tips till er är – Basicövningar på marken. Inga hinder, ingenting bara du, din häst och en ridbana eller en skogsväg eller vad som helst. Sluta krånga till allt. Sluta leta efter övningar på internet med de svåra svängarna som du inte klarade på tävlingen. Vet du varför du inte klarar den svåra svängen? För att din häst inte är tillräckligt välriden på marken. DÄR har du svaret.

Någon som är intresserad av en pressentation av mina hästar? :)

Texten är lånad av: Alexandra

 

Man kan ju fråga sig vad en graman egentligen är, mer än läderremmar för ungefär tvåhundra spänn. Gramanen används ju för att hjälpa hästen att gå i rätt form, och ska bara ta emot när hästen tar upp huvudet, och på så vis bli en vägledning för hästen. Den fästes som ni vet oftast i sadelgjorden, löper mellan frambenen, vidare genom bettringen och sedan vidare till ryttarens hand.

Med andra ord hjälper gramanen med att sänka hästens huvud, och det är därför man ofta hör att gramanen bara ska användas av erfarna ryttare och på väldigt svårridna hästar eftersom det är väldigt lätt att tvinga hästen till att placera huvudet med en graman. Med andra ord placerar gramanen huvudet, men gör ingenting med bakbenen som egentligen är det som faktiskt är grunden för vad för form hästen kommer bära sig i. Gramanen hjälper hästen alltså inte att gå i form, utan enbart att sänka huvudet - vilket kan vara ett hjälpmedel, om man nu enbart behöver ett hjälpmedel för att sänka hästens huvud.

När man sätter på en häst en graman så faller hästen gärna naturligt på bogen för att ge efter för gramanen, och i och med detta kommer den att förlora bakbenen. Även om ryggen lyfts när hästen går med huvudet nedåt så kommer hästen fortfarande tappa bakbenen då hästen går undan för trycket, lägger sig på bogen och därför börjar använda mer skjutkraft istället för bärkraft. För att bara snabbt flika in vad skillnaden på ett bärande bakbensteg och ett skjutande är så kan man enkelt tänka sig att när hästen vinklar sitt bäcken bakåt och "sätter sig" på rumpan (i samling exempelvis) så kommer hästen börja kliva mer under sig än bakom sig, varpå den kommer använda mer ytan framför hoven och benets neutrala ställning om hästen bara står jämfota rakt upp och ned. När hästen lägger sig på bogen börjar skjutkraften aktiveras, och när hästen lägger vikten bakåt så bogen lättar, då aktiveras bärkraften. Enkelt förklarat kan man tänka sig det hela som en gungbräda.

 

 

Folk använder iderligen gramanen för att få hästen att gå i form, vilket oftast stjälper mycket mer än vad det hjälper. Överlag brukar hästar hitta en bättre form med mindre hjälpmedel då hästarna då har större chans att hitta en bekväm form själv. Därmed blir formen oftast starkare och mer harmonisk i längden.

Jag har aldrig sett en häst som haft graman i syfte att bara få igenom sista delen i formgivningen. De absolut flesta hästar (om inte alla) hamnar på bogen, tappar bakbenen och tar in huvudet för att slippa obehaget från bettet som vid för mycket kontakt bildar ett tryck över lanerna och vid ett delat bett även i gommen. Med gramanen dras även hästens huvud neråt, varpå hästen gärna dyker ner och bakom hand.

När man rider med graman kan man enkelt tvinga ner hästens huvud och få den att knäcka av i nacken så halsen välvs. Fint? Kanske om man nu bara vill ha en häst på kröker på nacken, men i längden kommer den gå sönder. Hästen kommer aldrig förflytta sin vikt bakåt bara för att man rider med en graman!

 

Jag har fått låna bilder på Elvira när hon red sin förra foderhäst Zito med graman. Här ser man precis det som de tecknade bilderna visar. Hästen lägger sig på bogen och tappar bakbenen. Zito sänker och kröker nacken, men någon bärig form är det inte tal om.

 

Här travar Zito på och länger stegen, men han ligger på bogen och ni ser att han bara använder sin skjutkraft. Vid x:et kommer han antagligen sätta ner sin hov. Bakom den bakre linjen vid höften finner vi skjutkraften, och framför linjen vid höften finner vi bärkraften. Även om han kommer sätta ner sin hov framför linjen så använder han nästan bara påskjut som ni kanske ser. Ett bärande steg är tvärt om: har mer bärkraft än påskjut. Ett steg har alltid båda delar, men kan ha mer av det ena, eller det andra.

Samma sak ser vi här, men här i kortare trav. Zito ligger och hänger på bogen och bygger på sin underhals eftersom hans bakben inte bär och därmed kan bygga en överlinje hos honom. Även om han här egentligen skulle använda mer bärkraft om han gått i en biomekanisk form så använder han ändå mest skjutkraft. På båda bilderna har han antagligen även ett obehagligt tryck över lanerna i munnen.

Som ni märker är det otroligt lätt att missbruka en graman. Jag tror inte någon någonsin skulle göra det med vilje, men alla har vi missbrukat något någon gång utan att vi kanske förstod det då. Dessutom är gramanen en extra rem som kan besudla hästen på sin frihetskänsla. Tänk dig själv att ha en massa remmar på dig själv som ska spännas hit och dit!

Oavsett hur eller vad man håller på med så har vi alla samma vilja - att jobba med en häst som är glad och hållbar. Att hästen inte känner sig instängd är då förstås viktigt. En del hästar skiter i om de har en extra rem, andra är väldigt känsliga för det. Dock bryr sig faktiskt alla hästar, men många orkar inte protestera. Precis som vi människor kan de vända sig innåt och hålla tyst, även om de skulle vilja skrika - och det gäller allt!

Dessutom är det som såhär, att en skolad häst kan bära sig, och då finns det inte behov av en graman. Är hästen inte stark nog att bära sig rätt så kan ingen hjälptygel göra det åt den heller. Musklerna och mjukheten finns i så fall inte där än, så enkelt är det. Med andra ord finns det egentligen ingen anledning att använda sig av en graman, om man inte envisas bara för sakens skull. Gramanen hjälper inte hästen att gå i form. Gramanen sänker enbart hästens huvud, vilket lätt kan få bieffekter där hästen börjar gå fel och inte i en harmonisk form.

Här är ser ni även Alba röra sig fritt med bogfrihet och bärkraft. Hon illusterar fint hur formen börjar bakifrån, och med detta kommer hon kunna börja skolas till en bärig formgivning.

 

Också i fri skritt är bakbenen aktiva och bogen lätt på en häst som kommit en bit i sin utbildning.

 

 

 

I fredags så kom min sadel och jag provade den igår :) den va som jag väntat lite lång. Men de är ju inte själva sittytan som är för lång utan bakdelen och padden. Det är ju ingen bom så det kan ju inte skada honom. Risken för skav finns men jag hoppas det går bra. Den ska ju bara användas tills han kommit i bättre form. Då ska jag skaffa en westernsadel med bom. Men det är så trist att behöva byta hela tiden när de ändras i och med inridning och bantning.
Han tyckte att sadeln var lite läskig bara vid åsynen av den. Men han accepterade ändå att ha den på ryggen även om han blev lite spänd och unghäst fjantig.

Idag så testade jag igen att hänga på honom. Första försöken så höll min sambo lite dåligt i han så han fick möjligheten att bocka iväg. Men när sambon kommit på hur han behövde göra så gick det otroligt smärtfritt. Jag "hoppade" upp och ner några gången och hängde en liten stund varje gång. Sedan så tog vi försiktigt ett steg i taget medan jag hängde. Till slut gick vi ett halvt varv i korallen och sedan avslutade vi. Han va så duktig och det va så kul!

Ibland måste vi ryttare rida på vägar för att ta oss till och från skog.
Respektera och tänk på hästen som det djur den är, flyktdjur! Det är inte alltid bilen som kan göra en häst rädd vid möte utan även saker bredvid vägen! Ta dig några extra sekunder på att köra försiktigt förbi så slipper hästen, ryttaren eller DU dö. För en 500 kg häst i fronten vill väl ingen ha. Vi har rätt enligt lag att vistas på väg, så det är bara att respektera!

Vill bara tillägga att jag inte skrivit om HELA mitt hästliv i presentationen! Kommer på fler och fler hästar som jag umgåtts med, (tex Anton, han va en riktig buse till varmblod när jag red honom ;) ) men det är svårt att ta upp alla som sagt och ville inte att det skulle bli FÖR långt! :)

Idag kommer bästa Ellen och rider. Ska bli kul då det va ett tag sedan! :)

Hoppas ni har en fin helg!

Ellen och Mimmi:

Kram